Allmänt om domstolsväsendet

av Birgitta Larhm

Domstolsarkiven är kanske den källa som ger bäst inblick i hur människor levde och hade det förr i tiden. Den oinvigde tror ofta att det enbart finns uppgifter om brott och straff i dessa handlingar, men man kan finna en mängd intressanta uppgifter om hur människor har reglerat sina relationer sinsemellan. Och hur de har handskats med sina ägodelar och sin ekonomi. Man får inblick i personers privat- och arbetsliv, samt deras relationer med andra personer och myndigheter.

Vi kan i domböckerna se hur ofta man processade om minsta ägostyckning, och om hur arv fördelades. Genom bouppteckningarna får man även veta vilka inventarier och andra föremål som fanns i ett hushåll samt få en bild av den ekonomiska situationen. Domböckerna ger även inblickar i hur människor påverkats av t.ex. krig, fred, sjukdomar och fattigdom.

En dombok består av en underrätts huvudprotokoll innehållande referat av rättegångs-handlingar i kriminella och civila mål samt alla ansökningsärenden, om vilka det inte är stadgat att de skall tas in i särskilda protokoll.

Fram till 1849 fanns fyra instanser rörande mål som prövades vid de allmänna domstolarna.

	Landsbygden		Staden
Första instansen	Häradsrätten		Kämnersrätten
Andra instansen	Lagmansrätten		Rådhusrätten
Tredje instansen		Hovrätten
Fjärde instansen		Högsta Domstolen

År 1849 upphävdes lagmansrätten och kämnersrätten och instanserna blev nu endast tre. Sedan 1971 kallas alla de lägsta domstolarna, oavsett om de är belägna i staden eller på landet, för tingsrätter.

Häradsrätten

Häradsrätten var den första domstolsinstansen på landsbygden. Det område inom vilket häradsrätten svarade för rättskipning, dess jurisdiktionsområde, var tingslaget. Det omfattade vanligen ett härad, ibland flera. Stora härader kunde vara uppdelade på flera tingslag.

I Dalarna och Norrland där en urgammal indelning i härader och häradsrätter saknas talar vi vanligen endast om tingslag, även om begreppet häradsrätt här förekommer, t.ex. Kopparbergs läns häradsrätt. Dessa tingslag var många gånger betydligt större än häraderna i södra Sverige.

Enligt 1734 års lag skulle häradsting hållas tre gånger årligen, vinter-, sommar- och hösteting.

Lagmansrätten

Lagmansrätten var en andra instans mellan härads- och hovrätten på landsbygden och omfattade minst ett landskap. Där tog man upp överklaganden på tvistemål från häradsrätten. Brottsmål togs endast upp om de hade anknytning till något tvistemål. Lagmansrätternas arkiv förvaras i landsarkiven.

Kämnersrätten

Kämnersrätten dömde i första instans i staden fram till 1849. Den behandlade tvistemål och enklare brottsmål. Arkiven förvaras i landsarkiven.

Rådhusrätten

Rådhusrätten var före 1849 andra instans i staden mellan kämnersrätten och hovrätten. Därefter blev den första instans. Rådhusrätten var den del av stadens råd som fungerade som domstol. Den var sammansatt av en borgmästare och rådmän.

Rådhusrätten skulle från 1734 sammanträda alla veckor, måndag, onsdag och lördag, med andra ord tre gånger i veckan. Rådhusrätternas arkiv förvaras i landsarkiven.

Hovrätten

Den första hovrätten i Sverige var Svea hovrätt, vilken tillkom år 1614, och därefter kom Göta hovrätt år 1634. Hovrätten för Skåne och Blekinge tillkom år 1820, hovrätten för övre Norrland 1935, hovrätten för Västra Sverige och hovrätten för Nedre Norrland år 1948.

I hovrätternas arkiv finns i huvudsak domböcker i brotts- och tvistemål i olika besvärs- och vädjandemål. Man kan även finna handlingar som rör mål gällande konkurs och äganderätt, samt fångförteckningar för länsfängelser från 1768 och framåt.

Hovrätterna har varit ett privilegium för adeln och i hovrätternas arkiv kan man bl.a. finna adelns bouppteckningar, testamenten och handlingar rörande arvskiften. De kunde i vissa fall utgöra första instans vid grova brottsmål som landsförräderi och majestätsförbrytelser. Hovrätten var även första instans vid brott begångna av ämbetsmän och tjänstemän.

Häradsrätterna och rådhusrätterna sände in protokollsavskrifter för kontroll och därför finns i hovrättsarkiven s.k. Renovationer d.v.s. renskrifter av dessa protokoll. Detta kan vara bra att veta om originalen i häradsrätten på något sätt har förkommit. Svea hovrätts arkiv förvaras nu på Riksarkivet i Stockholm och Göta hovrätts arkiv finns Jönköping.

Högsta Domstolen

Högsta Domstolen är den högsta instansen i det Svenska domstolväsendet. Kungens domsrätt blev under 1700-talet uppdragen åt en avdelning av rikets råd, kallad Justitierevisionen, vilken blev ett eget ämbetsverk 1789, kallad Högsta Domstolen

Källor:

Clemensson P/ Andersson K, Släktforska steg för steg

Gertnert J, Kulturhistoria för släktforskare

Nordlöf B, Rättshistoria för släktforskare

Stenmark G, Handledning för forskning i domstolsarkiv